Jennifer - Blivande au pair på Island

Haft en... underlig dag.

Blev väckt av barn-prat och helt plötsligt stod kusinbarnet Emilia i mitt rum och tittade på mig blygt. Sen fick hon en bit smörgås av mig och vi var som bästisar ;) "Ut, bollen!", fortsatte hon att säga, så tillsut gick vi ut och sprang runt lite. Hon är så söt!!

Senare gick jag upp till grannen/läraren för att komplettera lite. Var meningen att det skulle ta en kvart eller så - jag gick därifrån över en timme senare. Alltid lika givande att prata med och lyssna på henne! Tack ska du ha.
Det lite kufiska idag, var att när jag gick upp till grannen så syntes det bara mörka moln på himlen, regnet stod som spö i backen och jag var tvungen att ha på mig regnjacka + paraply eftersom paraplyt gick sönder. När jag sedan gick hem så bar jag paraplyt och regnjackan i handen, och molntäcket höll på att spricka upp för att släppa fram solen. Det kunde inte ha blivit mer symboliskt än så.

Mycket att fundera över nu. Känns dock bra. En liten känsla av ro!
Nu ska det pluggas resten av helgen, glöm inte morsdag imorgon allesammans! Själv ska jag ge min mor en mini-spa behandling :)

Provsminkning inför balen. Hur skall detta gå? Ska sminka mig själv. Blev rätt bra för att vara första försöket ändå! Blir nog bättre med klänning på och fixat hår. Just ja, håret måste jag prova sätta upp också.

FÖRRESTEN! Är det någon som har en liten locktång som jag kan få låna till balen? Så kanske jag slipper köpa en för endast ett tillfälle!

..som måste betas av innan jag kan ta studenten:

Idag stod jag åter på svensk mark igen. Inte kul att lämna Rom! Blev förälskad i den staden, to say the least. Kommer definitivt återvända dit. För att citera Helin:

Ja, så sant som det är skrivet. Imorgon åker jag och halva latingruppen till romantiska Rom. Härrrrrligt. Uppdatering med eventuella bilder kommer efter fredag.. Ciao!

Första dagen efter påsklovet. Skit. Inte pluggat ett dyft, inte lär det väl bli något sådant gjort ikväll heller för den delen. Borde, så vart har kraften tatt vägen?
"Mår ju som en jvla fitta!"
Men what to do, what to do. Får ta nya tag imorgon. Två inlämningar och två prov denna vecka. Plus alla rester som skulle varit inne för år och dar sedan.

Island ger mig lite kraft. Likaså bästa vännen. Bra att jag har er, ett land och en människa. Det är ju inte fy skam det heller, eller!?

..inget. Eller jo, kanske ganska mycket om jag tänker efter.

Jag var ute i solen för länge idag. Resultatet - röd som en kräfta, och massa målat, sågat och slipat! Skönt.
På kvällkvisten blev det bio med bästa och underbaraste Beck(donotknow.se). Vi såg Ritualen, med allas vår mysfarbror Anhtony Hopkins, jättebra film. Bilder från Rom, vilket fick mig att inse att det bara är TVÅ fjuttiga veckor tills halva latingruppen, inklusive mig själv, far dit. Till Rom alltså. Ska bli så najs!

Nu ska jag lägga mig, måste fixa lite plugg imorrn. Ska försöka fortsätta med målning osv om det inte blir skitväder!

Vi ses när vi ses och hörs när vi hörs.

Det känns som om det alltid är jag som frågar. Ingen frågar mig. Jag hittar på saker att göra och frågar andra om de vill hänga på, men det är sällan som någon spontant frågar mig om jag vill hänga på. Visst händer det, men det är relativt sällan. Och ibland kan man inte just den gången, så är det ju. Det kanske är så att jag sagt nej för många gånger så folk tröttnat på att fråga? Eller är det så enkelt att jag är för tråkig?! Hur som helst så gnager detta i bakhuvudet på mig. Jag tycker att jag sätter så många personer i fokus men ingen sätter mig i fokus. Jag tycker om dem, men ingen tycker om mig lika mycket tillbaks. Jag hatar människor ibland, eller för det mesta. Blir så trött och less. Människor dåliga, med människor följer svartsjuka och avundsjuka. Jag hatar allt det. Hatar.
Kanske borde ta avstånd, inte kväva någon. Fast jag tycker inte att jag kväver när jag bryr mig? Svår balansgång det där. Men i alla fall, det skulle vara kul om jag fick vara med och leka ibland utan att behöva fråga först.

Jag måste ha retat gudarna, måste gjort något fel.

Över två veckor sedan jag hörde från Island. Hoppas, hoppas och hoppas att anledningen till detta är för att de har fullt upp med 'den nya' au pairen, och inte för att de inte är intresserade längre. Skulle inte bli förvånad om det var det sistnämnda, jag verkar ju vara rätt så bra på att stöta ifrån mig människor..

Tur att jag har ♥. You are the only exception.
Always there, never there. I'm never alone, always alone.

I förrgår köpte mamma hallon till mig. HIMMELSKT GOTT. Det sötaste jag kan äta, i princip.

Gjorde LCHF-boutys igår. Jag tyckte dom var skiiiiiit äckliga. Men det går väl ner på helgen åtminstone. De blev så..vattniga? jag använde inte sukrin dock, som det stod i receptet. Tyckte att kokosen är söt som den är men jag hade kanske fel... De är dock fina att titta på!

Sitter i skolan nu, har 2½ timmar hål. Kul. Bästaste är inte här heller. FAN TA DIG BECK! Har så tråkigt. Gjorde lite svenska men sen så tröttnade jag, la bud på armband på Tradera, och nu sitter jag här. Jag beställde förresten ett Humanity-armband och fick dem igår. Jättefina, men dyra så in i norden! Tur att en del av pengarna går till en bra sak, annars hade jag spytt. Ska beställa kläder ikväll också, måste ju ha lite nytt till Rom!

Jaja, det här blev ett sånt där här-varsågod-läs-om-mitt-tråkiga-liv-inlägg, men jag måste ju också få ha sådana, visst!?!!!

Cheers

Nu har jag börjat jogga successivt. Tar en vecka i taget, ska jogga 3-4 dagar/vecka och hoppas ha tid att gå ut och gå dagarna jag inte joggar. Känns underbart när man väl gjort det, tänk bara när man har fått upp konditionen och styrkan!! Toppen!

Magont. Migrän. Och psyket sen. Blir inte av med något. Allt klibbar, fastnar, stannar. Skiten skryper närmre inpå och the good stuff drar sig bort.

"Jag lär mig isländska"
Undrar hur mycket man väntar under en livstid. Jag anser i alla fulla vattenfall att vi spiller alldeles för mycket tid på att vänta. Jag hatar att vänta. That's it. Men duktig som jag är så ska jag nu ägna mig åt något nyttigt den tiden jag väntar. Jag tar helt enkelt upp isländskan igen!

Jag har sagt farväl till den tyska familjen jag haft kontakt med. Satsar på min 'mystery family' och hoppas att det är den perfekta familjen för mig. Om inte så fortsätter jag att leta. Men det känns i magen att det är en familj jag skulle trivas i, och de verkar tycka om mig också. Så jag hoppas på det bästa! Dock så måste jag lägga ner mycket tid på att lära mig olika saker om det blir den familjen. Men det är det värt.
Har för övrigt inte så mycket saker klara, som CV och hälsopapper. Men det kommer väl.


Annars då? Tja. Känner mer och mer att jag börja tappa greppet om skolan. Kan inte förmå mig själv att dra mig upp igen. Men jag ska försöka skriva ett tal tills redovisningen på måndag, i alla fall. Nästa vecka blir inte så jobbig heller. Bara 'normala' skoldagar på måndag och torsdag. Skönt, eller? Behöver en positiv dag. Behöver min själsfrände, vill att han ska komma och plocka upp mig, skrapa upp mina rester och göra mig hel igen. Behöver det nu..

...att äntligen ha hittat rätt i livet
...att känna sig trygg och älskad
...att känna den där goa känslan i hela kroppen, om än bara för en kort stund.

Jag har varit lycklig idag. Ingen skitskola, bara fint väder och lugn. Har gjort lite läxor, men inte överansträngt mig eller stressat med något. Kollat på Ellen och bara varit. Inte ätit för mycket. Ska ta mig en promenad om en stund, kolla posten. Fixat med min nya och välbehövda iPod och lyssnat på underbar musik. Pratat med pojkvän och njutit av hans röst, snart kommer den underbaraste hit också. Läst mejl och svarat på mejl, snart är det bestämt vilken familj jag åker till i augusti. Snart bal och student, får inte heller glömma resan till Rom också.

Jo, ibland kan faktiskt livet bara vara skönt.

Nej, precis. Hatar allt det ovanstående, nu är det fanimej slut på skiten!

Tid för ro, våga hoppas våga tro. Jag ser bara dig, du är allt för mig.
Vill åka till USA. Inte bara för den uppenbara anledningen, utan för att jag har fått en bättre bild av landet och dess kultur. Har dessutom börjat gilla den amerikanska accenten mer än den brittiska (guess why..). Men i alla fall. Jag vill åka dit. Och låtsas vara amerikan. Göra, se, äta, höra och uppleva allt som är typiskt amerikanskt. Nu, nyss, i förrgår. Tack.
Ja. Tid är väl det enda vi har egentligen här i världen. Upp till var och en av oss att ta vara på tiden och njuta av att vi faktiskt har tid. Eftersom det är det enda vi egentligen har. Tid alltså.

Sleepless. Without you I'm dying.

Lyssnar på Bosse och nyser. Migränen gnager i pannloben och jag fryser. En vulkan kan ödelägga jorden om den bryter ut. Borde plugga men mycket sätter stopp för det. Imorgon är det premiär-massage på hälsopedagogiken. Händer och fötter. Jag har fotfobi. I Egypten protesterar man och folk dör titt som tätt. Mitt solsken är så långt borta att jag bara vill släppa allt och fly.